Vad blir det för film?

Så börjar år 2017 lida mot sitt slut, och för att lyfta fram dokumentärerna lite extra (och frigöra plats på min topp 50-lista) kommer nu mina topp 10 dokumentärer som kommit ut i Sverige i år (som jag sett). Det fick bli så att ett par dokumentärer i flera delar från Netflix fick följa med! Nu när jag skriver detta inser jag att jag helt glömt att skriva in Chasing Coral, en mycket bra dokumentär om korallrevens förfall i och med den globala uppvärmningen, men sök upp den på Netflix, för den är lika värd att se som många andra filmer här!

 

Dokumentären om vår främste racing-stjärna och klart bästa Formel 1-förare Ronnie "Superswede" Peterson bryter ingen ny mark, men det är en rörande film om en nationalikon som dog för tidigt. Lika spännande som personporträttet är den tidsskildring som visas upp, och den spännande Formel 1-värld som fanns då. Detta även för mig som 90-talist utan något ingående intresse för just Formel 1. Den vågar dock inte riktigt gå på djupet och ta upp mindre smickrande sidor, vilket gör det mer till en hyllning, men det är en fin och sevärd sådan.

 

 

Bland många starka och jobbiga dokumentärer var Life, Animated ett varmt feelgood-tillägg på årets Oscarsgala. Och det är svårt att förneka dess hjärta som kommer ge er ett stort leende på läpparna. Owen Susking blev diagnosticerad med autism vid tre års ålder, och slutade helt att prata. Men det fanns något han älskade mer än allt annat, nämligen Disney-filmer, och genom dem började han så småningom att prata igen. Det är en otrolig story som är värd att se. 

 

Med en passande titel som såklart åsyftar klassikern Citizen Kane får vi följa Sveriges egna version av Orson Welles maktgiriga rollfigur. Harry Schein kom till Sverige ensam som 15-åring från Österrike 1939, och började jobba som dräng på en bondgård i Småland dit han blev skickad. Spola fram några år och han spelar regelbundna tennismatcher mot Olof Palme och erbjuds ministerposter. Den amerikanska drömmen, fast i Sverige då. Däremellan grundade han Svenska Filminstitutet och blev den kanske viktigaste figuren i svensk filmhistoria tillsammans med Ingmar Bergman. Det finns mycket intressant att berätta, och dokumentären gör det bra! Finns på SVT Play.

 

Återigen krävs en referens till Citizen Kane (av många ansedd som tidernas främsta film), då Kedi har omnämnts som kattdokumentärernas like. Kattdokumentär tänker ni, vadå, en massa roliga/gulliga kattvideos som terroriserar mitt Facebook-flöde eller? Åh nej, kontrar jag, ändlöst mycket mer än så. Här finns en historia att berätta, och den gör det på ett genuint värmande och vackert vis. I Istanbul finns hundratusentals gatukatter, men det är inte så sorgligt som det låter, det finns eldsjälar som tar hand om dem, och de är som invånare i staden. Detta skildrar filmen otroligt fint, och katterna blir som karaktärer i en spelfilm, och charmar och underhåller rakt igenom. Finns just nu på SVT Play under den löjeväckande översättningen Kattfilmen. 

 

En mini-serie i tre delar från Netflix som skildrar fem av Hollywoods guldålders största regissörer - Frank Capra, William Wyler, John Ford, John Huston och George Stevens, som alla på ett eller annat vis deltog i och förändrades av andra världskriget. Avsnitten är inte bara intressanta som porträtt av stora namn i filmhistorien, utan även som en historilektion om andra världskriget, och inte minst kombinationen av de båda. Propaganda-film var en viktig del av krigföringen från alla sidor, och ovanstående regissörer blev en del av det. Ur ögonen på den efterföljande generationens stora Francis Ford Coppola, Steven Spielberg, Guillermo del Toro, Paul Greengrass och Lawrence Kasdan får vi höra historien om dessa personer, vars öden med så många andras, ändrades i och med kriget. 

 

I ren Super Size Me-anda valde regissören tillika amatörcyklisten Bryan Fogel att undersöka effekterna av doping (som är så ubrett inom cykling att man mer eller mindre utgår från att alla är dopade), samt hur fuskarna lyckas undvika att åka fast (lex Lance Armstrong). Han blir rekommenderad att söka upp den ryska anti-doping-ansvarige läkaren Grigory Rodchenkov, för konslutering och hjälp med labbresultat. Under filmens gång nystas dock den ryska dopingskandalen från vinter-OS i Sotji upp, något som Rodchenkov var minst sagt inblandad i. Dokumentären övergår till att snarare likna Citizenfour, och spänningen är i det närmsta olidlig. Perfekt som uppladdning inför vinter-OS nu i februari, och fotbolls-VM i *underbara* Ryssland! Finns på Netflix. 

 

Okej, ytterligare en miniserie i fem delar, men jag kunde inte låta den glömmas bort (fick dessutom in den bättre här än i min tv-serielista som kommer). Det hela börjar med att två åldrande damer börjar nysta i vad som egentligen hände när deras gamla lärare i grundksolan, Syster Cathy, mördades. Hon var lärare på en katolsk skola och hade som mål att bli nunna, omtyckt av alla, men mördades utan att någon åkte fast. Serien tar sig djupare och djupare och hamnar snart på farligt vatten när katolska kyrkans inblandning blir allt större. Det är som en utdragen version av Spotlight, där hatet mot allt som katolska kyrkan står för växer för varje avsnitt. Ni kommer dras in, ni kommer bli arga, ni kommer känna en hel drös med känslor, men det är det värt. På Netflix. 

 

Vi vet alla att det varit ett jäkla helvete i Syrien de senaste åren, men vi är ju så trygga här i Sverige att jag åtminstone - och säkert många med mig - inte lagt ner tillräckligt med möda och besvär för att ta reda på mer. Det här är en av tre framstående dokumentärer om kriget som kommit ut i år (jag har tyvärr inte hunnit se City of Ghosts eller Last Men in Aleppo än), och det är en otroligt drabbande film. Jag var uppriktigt skakad in in märgen efter att jag sett den, för den ryggar inte undan för att visa verkligheten. Filmen har en rätt klassiskt informativ struktur, där vi får en tidslinje över kriget, men det är fortfarande mycket effektivt och starkt berättat. Den är inte lätt att se, men likväl så viktig. 

 

De flesta har nog hört talas om Martin Luther King Jr. och Malcolm X, de mest framstående inom kampen för medborgerliga rättigheter för alla i USA. En som åtminstone för mig hamnat i skymundan är James Baldwin, som var författare, poet och samhällskritiker. Filmen tar sin grund i ett ofärdigt manusskript till en bok Baldwin skrev om MLK, Malcolm X och Medgar Evers, som alla tre mördades inom loppet av fem år på 60-talet. Samuel L. Jackson läser melodiskt upp Baldwins texter (även tidigare verk) samtidigt som Raoul Peck visar upp bilder, från såväl 60-tal som nutid, för att på så vis göra det tydligt hur få framsteg som faktiskt gjorts i kampen mot rasism i USA. Även om Baldwin dog år innan både Rodney King och Ferguson känns hans starka texter som beskrivningar av dessa händelser. Det är ett effektivt och träffande sätt att skildra ämnet, som tillsammans med Ava DuVernays Netflix-doku Det 13:e tillägget och Ezra Edelmans Oscarsvinnande epos O.J. Simpson: Made in America (alla tre Oscarsnominerade) skapar en slagkraftig trilogi över den strukturella rasismens historia i USA.