Vad blir det för film?

Två saker inspirerade brittiska regissören Andrea Arnold (Fish Tank) att göra den här filmern. Först och främst var det en artikel i NY Times om s.k. "mag crewes". Dessa mag crewes åker runt i USA och säljer tidningsprenumerationer från dörr till dörr. Arnold fann detta intressant och valde därför att haka på ett gäng säljare för att uppleva deras vardag. På det viset fick hon en uppfattning om dessa fascinerande grupper och kunde därför fånga essensen i deras livsstil på ett perfekt vis. Det handlar om ungdomar som hamnat fel i livet, med brokig bakgrund och osäker framtid, som söker gemenskap och äventyr. Det är detta filmen först och främst kretsar kring. 

 

Star (Sasha Lane) är 18 år, hon lever med en skitstövel till kille och hans försummade barn, som bara har henne att se upp till. En dag ser hon Jake (Shia LaBeouf) i en matbutik, deras ögon möts och vi känner direkt att de får kontakt. I butiken spelas Rihanna och Calvin Harris "We found love" och Jake och hans vänner börjar dansa vilt tills vakterna jagar ut dem. Star springer efter och Jake erbjuder henne en plats i deras mag crew. Är det här hennes chans att äntligen ta sig från den lilla Texas-hålan hon bor i? Just textraden "We found love in a hopeless place" var Arnolds andra inspiration till filmen, och ur kombinationen med dessa mag crewes har hon skapat en filosofisk och frigörande road-movie som på många vis definierar en stor del av vår generations rastlöshet, vilja att ta sig ut på vägarna och bara dansa. 

 

Det är ett genuint porträtt av de karaktärer vi får se, det märks att Arnold spenderat tid med dem, för det känns äkta under hela filmens gång, något som förstärks av att många är amatörskådespelare. Hon valde även att göra produktionen så nerskalad som möjligt i sin första film i USA, och inspelningen bestod av ett mindre crew som reste runt i USA, inte helt olikt det filmen skildrar. Gemenskapen blev stark och det är också något som förstärker känslan av filmen. Valet att filma i 4:3-format (typ kvadrat) stärker fokuset på karaktärerna och deras utveckling (främst Star), och det är foto av högsta kvalitet vi får ta del av. Det är vackra landskap i underbart ljus, det är närgånget och intimt, ungdomarnas osäkra tillvaro förstärks av en instabil kamerahållning och det känns som om vi är med dem i scenerna. 

 

Det är inte bara Rihanna vi får höra under filmens gång, Arnold har personligen handplockat låtar för att de ska passa in i filmens estetik och handling. Alla låtar påverkar handlingen och även karaktärernas val, och har en central del i filmen. Sasha Lane dansade på en strand i Miami under spring break några veckor innan filmens inspellning startade, där var även Arnold på jakt efter en huvudrollsinnehavare. När hon såg Lane dansa runt och flörta på stranden insåg hon att hon hittat rätt. Och hon står för ett urstarkt genombrott, sådan fin kombination av kaxighet och skörhet. Även LaBeouf står för sitt livs bästa roll som Jake, som fungerar som Stars främsta motivation (vilket inte är så old fashion som det låter). Även Riley Keough (The Girlfriend Experience) är strålande som gruppens stenhårde ledare, som aldrig riktigt kommer överens med Star, som hotar hennes ordning i gruppen. 

 

Med sina 2 timmar och 43 minuter utmanar filmen vårat tålamod, vissa scener kanske kan kännas väl utdragna och repetitiva, men det passar in på filmens känsla och vad den vill förmedla. Men filmen är vacker, härlig och gripande, det är ett unikum på många vis och fastslår vilken visionär Andrea Arnold är som regissör. Det är ingen film som kommer dra mycket publik tyvärr, men vill ni ta steget och våga er ut på denna resa är det inget ni kommer att ångra!