Vad blir det för film?

Då var det dags att lämna 2018 bakom oss - tills vidare - med en hög med 2018-filmer som får svensk premiär nu i januari. Let's get to it. 

 

 

Klart mest emotsedd är självklart Yorgos Lanthimos nya kostymdrama, där han förvisso ser ut att lämna lite av konstigheten från The Lobster bakom sig, men fortfarande ser ut att leverera på topp. Nu tar han sig till tidigt 1700-tal i England, och en relativt sann historia. Fokus är Queen Anne (Olivia Colman), som blev regent över England, Skottland och Irland 1701, som när filmen inleds har sviktande hälsa och överlåtit mycket av styret till Lady Sarah (Rachel Weisz). Men när den charmiga tjänarinnan Abigail (Emma Stone) anländer till hovet påbörjas ett triangeldrama och en maktkamp utan dess like. Sanningshalten kan jag inte garantera, men underhållningen känns given, och det hela ser alldeles utsökt ut. Colman, Stone och Weisz väntas alla få Oscarsnomineringar, och filmen och dess manus likaså, tillsammans med en drös tekniska nomineringar. Har dessutom årets troligtvis snyggaste affisch(er). 

 

 

Med originalmusik - och stilinspiration - från Sia blir här Natalie Portman popstjärna som efter en skandal och stökigt beteende måste försöka vinna tillbaka publikens hjärtan och tilltro med en nya skiva. Det är ena delen av filmen, där huvudkaraktären Celeste spelas av Portman, men innan dess får vi följa en tonårig Celeste, spelad av Raffey Cassidy, som får sitt genombrott efter ett framförande på en minnesstund i en kyrka. Medan åren går får hon genomlida den tuffa musikbranschen och hon växer upp snabbare än hon borde. Brady Corbets andra film har fått delad kritik men ser helt magnifik ut baserad på trailern, och de flesta är eniga om att Natalie Portman gör en av sina allra främsta roller här. Om ni som jag tyckte att A Star is Born var lite för slätstruken känns det här betydligt mer spännande (ni som gillade den kan säkert uppskatta denna också!). Är lite småorolig över dess vara eller icke-vara på biograferna, men förhoppningsvis får några chansen att se den. 

 

 

I stenhård konkurrens vann Sara Colangelo pris för bästa regi vid Sundance filmfestival för ett knappt år sedan, och i Sverige har vi turen att få filmen på bio (i USA köpte Netflix rättigheterna). Maggie Gyllenhaal står för sin allra mest hyllade rolltolkning som förskoleläraren Lisa Spinelli, som upptäcker att ett av barnen i hennes klass har en ovanlig talang för poesi. Vad som börjar som uppmuntran börjar allt mer leda till besatthet när hon planerar för att pojken ska bli poesins svar på Mozart. Ser otroligt intensivt och starkt ut, och en film att hålla utkik efter. 

 

 

Cannes huvudtävlan från 2018 har visat sig vara urstark med Shoplifters, BlacKkKlansman och Cold War alla bland mina topp 20 på stora listan, och nu kommer nästa kritikerfavorit från franska rivieran. Sydkoreas Oscarsbidrag kommer från hyllade Chang-dong Lee (Poesi) som vävt ihop detta triangeldrama (it's a thing i januari) kring Jong-su, hans barndomsgranne Hae-mi och den mystiska Ben som hon träffat under en resa till Afrika. Med bland många kritikers topp 10-listor från 2018 och inte minst har Steven Yeun - som ni kanske känner igen från Walking Dead - hyllats för sin koreanska debut. 

 

 

I sin regidebut tar sig Paul Dano an Richard Fords roman Wildlife, som filmens originaltitel också är, som han skrivit manus tillsammans med frun Zoe Kazan. I centrum står 14-årige Joe, platsen är Montana, och tiden 1960-tal. När hans pappa Jerry förlorar sitt jobb och åker för att bekämpa en skogsbrand utlöses en familjekris och han är kvar hemma med sin mamma Jeanette, som hanterar det på sitt vis. Som mamman ser vi Carey Mulligan i en av hennes mest hyllade roller (det verkar vara ett tema i januari), och i fadersrollen ser vi Jake Gyllenhaal (syskondubbel i januari), även han lovordad. 

 

Den första av tre filmer med Steve Carell i januari (till en början skulle alla få premiär 11:e januari dessutom), och den som lovar mest. Här spelar han journalisten David Sheff som tillsammans med sin fru försökte ge sin son de bästa förutsättningarna möjliga, men som förlorar honom till missbruket. Timothée Chalamet (aka Elio) ser ut att gå mot sin andra raka Oscarsnominering för sin roll som sonen Nic i detta hjärtskärande drama om relationen mellan barn och föräldrar, missbruk och beroende. Från belgiske Felix van Groeningen, vars genombrottsfilm The Broken Circle Breakdown blev Oscarsnominerad för bästa icke-engelskspråkiga film. 

 

Min absoluta favoritgrej med den här filmen är det faktum att Steve Carell spelar Donald Rumsfeld, som var försvarsminister åt George W. Bush 2001-2006. I slutet av Adam McKays regidebut Anchorman säger berättarrösten att Carells karaktär Brick Tamland i den filmen senare i livet blev en av W. Bush främsta rådgivare. Jag hoppas att det var McKays plan från start och anledningen till varför han valde att göra Vice. Den här filmen påminner nog snarare om hans senaste film, The Big Short, som han vann en manus-Oscar för. Christian Bale har förändrat sig totalt - som vanligt - för att bli Dick Cheney, Bushs vice president och den som kanske drog i de flesta trådar. Sex stycken Golden Globe-nomineringar i baggaget, men det var innan kritikerna sagt sitt, sedan får vi se om det blandade mottangandet påverkar dess Oscarschanser. Inte omöjligt att Amy Adams äntligen får vinna, och kanske tar Bale sin andra. 

När männen krigar i första världskriget måste kvinnorna ta kontrollen över samhället och ta hand om gårdarna. Resultatet blev en bättre ekonomi och ofta återvände männen till större ägor då kvinnorna investerat och förvaltat pengarna bättre, något som inte var lätt att acceptera. En kritikerhyllad fransk film som kan bli en välbehövlig paus från alla potentiella Oscarsfilmer i januari. 

 

Till en början hyllad i Cannes, men alltmer kritik har riktats mot filmen, som skildrar 15-åriga Lara, som föddes som pojke, som nu vill lyckas som ballerina. En stor del av kritiken handlar om att filmen inte är regisserad av en transperson, samt att huvudrollen inte heller innehas av en transperson. Vem har rätten att berätta vilka historier? En del av kontroversen har med själva porträtteringen att göra, något jag inte läst mig in på för att undvika spoilers, men det är något att ha i åtanke om man ser filmen. Golden Globe-nominerad för bästa utländska, men har inte längre chansen att ge Belgien en Oscarsnominering.