Bäst i Sverige 2019

Med tanke på att bloggen var pausad när filmåret 2019 skulle summeras så blev det ingen sedvanlig topplista här. Men nu sammanfattar jag den lite kort så här i efterhand, med topp 21, som vanligt baserat på svenskt premiärdatum antingen på bio eller annan plattform:
 
 
21. The Hate U Give (George Tillman Jr., 2018)
Det var en jobbigt aktuell film redan när den kom och än mer nu. Blandar lite platt tonårsdrameestetik med förgörande realism, alltid med ett driv framåt och hög energi, en käftsmäll. Amandla Stenberg är en stjärna. Se på Viaplay, SF Anytime. 
 
 
20. Once Upon a Time...in Hollywood (Quentin Tarantino, 2019)
En film om forna Hollywood från Quentin Tarantino med Leonardo DiCaprio, Brad Pitt och Margot Roobie som inte hamnar topp 5 ens? Vad gick snett? Vid omtitt kan den klättra skulle jag tro, en härlig film från start till mål som stundtals kändes rörig men som räddades av slutet. Se på Viaplay, Google Play, SF Anytime. 
 
 
19. Toy Story 4 (Josh Cooley, 2019)
Vissa kanske tyckte den var onödig, jag tyckte att det var den mest underhållande filmen i serien. Jag blev berörd och genomgående underhållen, måste inte krävas mer än så. Dessutom, vem kan förneka Forkys förenande kraft? Eller Keanu Reeves keanureevesiska kraft? Se på Disney+ (snart), eller köp på t.ex. iTunes. 
 
 
18. Monos (Alejandro Landes, 2019)
En av förra årets snyggaste filmer är en Flugornas herre-inspirerad film från den colombianska sregnskogen. Rå och intensiv, med prima musik från Mica Levi. Se på Cineasterna, TriArt Play. 
 
 
17. Knives Out (Rian Johnson, 2019)
Tänk er en modern Agatha Christie, fast bättre? Rian Johnson har samlat en galet bra rollista och skrivit ett underhållande och svängigt manus, resultatet blev en ypperligt trevlig film att följa från start till mål. Ana de Armas (snart Oscarsnominerad för sin kommande Marilyn Monroe-biopic) bäst, men Daniel Craig, Chris Evans och resten är inte helt fel. Se på SF Anytime, Rakuten TV. 
 
 
16. Mid90s (Jonah Hill, 2018)
För tio år sedan hade vi nog inte gissat att Jonah Hill skulle stå för den här typen av regidebut (eller ha två Oscarsnomineringar i bagaget), men här är vi nu och det här är en riktigt fin 90-talsskildring om kids som vill skejta och passa in. Se på Cineasterna, Google Play, TriArt Play. 
 
 
15. The Nightingale (Jennifer Kent, 2018)
Ett omtvistat kolonialdrama som är bland det mest råa och brutala jag upplevt på en biograf. Se den med ett kritiskt öga, och känsliga tittare varnas. Snygg som tusan och med en imponerande Aisling Franciosi i huvudrollen. Se på Cineasterna, SF Anytime. 
 
 
14. Den skyldige (Gustav Möller, 2018)
Vi svenskar brukar bittert konstatera att danskarna är mycket bättre på att göra film än oss, i det här fallet är svaret både ja och nej. Filmen är dansk men regissören svensk (som dock utbildats i Danmark), och spänningen är hursomhelst olidlig i detta simplistiska men råeffektiva drama. Se på Google Play, SF Anytime. 
 
 
13. Ad Astra (James Gray, 2019)
Brad Pitt har pappaproblem av galaktiska mått och gör en av karriärens främsta roller (och ändå vann han sin Oscar för filmen ovan). Såklart ursnyggt plåtad av Hoyte van Hoytema, filmen genomsyras av en ständig nerv och atmosfär. Se på Viaplay, Blockbuster. 
 
 
12. Booksmart (Olivia Wilde, 2019)
En modern high school-komedi som både är hysteriskt rolig och smart och nytänkande, could it be? Olivia Wilde bevisar det i sin regidebut som lyfts extra av Kaitlyn Dever och Beanie Feldstein i huvudrollerna. Se på Viaplay, Google Play. 
 
 
11. Marriage Story (Noah Baumbach, 2019)
Det finns alltid två sidor av varje berättelse, eller hur var det? I detta skilsmässodrama så är det åtminstone fallet och Scarlett Johansson och Adam Driver har väl aldrig varit bättre. Starka känslor och storartat skådespel bjuds vi på av den alltid så välformulerande Noah BaumbachSe på Netflix. 
 
 
10. Minding the Gap (Bing Liu, 2018)
På ytan en dokumentär om tre vänner som växer upp och skejtar, men bjuder på så många fler lager än så. Stundtals härlig, stundtals tung, alltid fin. Se på SVT Play. 
 
 
9. Midsommar (Ari Aster, 2019)
När jänkarna gör en film om ett svenskt midsommarfirande så kan vi väl inte annat än älska det? Inte minst när det är Ari Aster (Hereditary) som sitter bakom ratten och Florence Pugh som står framför kameran. Mer ättestupor åt folket! Se på Google Play, SF Anytime. 
 
 
8. John Wick: Chapter 3 - Parabellum (Chad Stahelski, 2019)
Överdriven och stiliserad action när det är som allra bäst, John Wick växlar upp ytterligare en nivå denna film och det blir bara mer underhållande, njöt av varje sekund båda gångerna jag såg den. Keanu Reeves blir inte bättre. Se på Viaplay, Google Play. 
 
 
7. High Life (Claire Denis, 2018)
Att den inte är för alla är en underdrift, men den var helt klart för mig. Stämningsfull och absurd rymdfilm med alltid briljanta Robert Pattinson och Juliette Binoche, och en sexgunga. Se på Draken Film, Cineasterna, TriArt Play. 
 
 
6. The Favourite (Yorgos Lanthimos, 2018)
Hur skulle Yorgos Lanthimos distinkta stil passa in i 1700-talets engelska hovmiljö? Som handen i handsken tydligen, med tanke på att han helt enkelt gjorde den till sin egen. Oscarsvinnande Olivia Colman är fantastisk (precis som hennes tacktal) och Emma Stone/Rachel Weisz är inte sämre, för att inte tala om det skyhöga produktionsvärdet och den läckra estetiken. Se på Viaplay, SF Anytime. 
 
 
5. If Beale Street Could Talk (Barry Jenkins, 2018)
Efter att ha tagit världen med storm med Moonlight var förväntningarna höga på Barry Jenkins adaption av James Baldwins roman med samma namn. Även om den inte fick riktigt samma genomslag så är det fortfarande enormt hög kvalitet. Vackra bilder, magisk musik av Nicholas Britell, smärtsamt stark och aktuell historia och skådespelarårestationer av högsta klass (Regina King vann en välförtjänt Oscar). Se på HBO Nordic, Viaplay, Google Play. 
 
 
4. Eighth Grade (Bo Burnham, 2018)
En uppstickare bland alla tungviktare här i toppen, och en av senare års mest uppfriskande filmer. En perfekt skildring av allt en tonåring går igenom som 13-åring i dagens värld. Imponerande debutfilm av Bo Burnham - minst sagt, och en ännu bättre prestation av Elsie Fisher i huvudrollen. Båda rånades på sina respektive Oscarsnomineringar. Se på Viaplay, SF Anytime, snart på Netflix.
 
 
3. The Irishman (Martin Scorsese, 2019)
Det går att argumentera för att Scorsese bara kopierar sina gamla filmer och att De Niro och Pacino inte bidrar med något nytt, men då har man bara slökollat på filmen. En mer eller mindre perfekt bioupplevelse vars tre och en halv timme bara flög förbi. Joe Pesci trots allt filmens höjdpunkt i sin nedtonade roll. Vackert melankolisk hyllning till genren. Se på Netflix. 
 
 
2. Parasit (Gisaengchung, Bong Joon Ho, 2019)
Tappat en placering men inte sämre för det. Att den vann Oscar för bästa film och regi är fortfarande det bästa som hänt 2020. Se på Cineasterna, TriArt Play. 
 
 
1. Porträtt av en kvinna i brand (Portrait de la jeune fille en feu, Celine Sciamma, 2019)
Har avancerat till toppen under året som gått, helt enkelt på grund av att det är filmen som jag tänkt på mest sedan jag såg den. Bländande vacker såväl visuellt som berättarmässigt, med två förstklassiga prestationer från Adèla Haenel och Noémie Merlant. Se på Draken Film, Cineasterna, TriArt Play. 
 
Bubblare: J-Lo hade förtjänat Oscarn för Hustlers, Richard E. Grant borde också vunnit en Oscar för Can You Ever Forgive Me?, drömskt realism i uppväxtdramat We the AnimalsDiamantino är underbart absurd Ronaldo-satir, Free Solo är galet imponerande dokumentärt filmskapande, The LEGO Movie 2 är fortfarande älskvärd, Lupita Nyng'o är rasande bra i snygga Us, nordmakedonsk bi-kvinna i Honeyland charmar, Parning är så mycket bättre än den borde vara, Röjar-Ralf 2 är gullig men träffande internet-satir, Smärta och ära är så fin och bärs av briljanta Antonio Banderas, And Then We Danced fänglsar med frigörande dans, The Lighthouse behöver jag nog se om men oj så snyggt och galet, I Lost My Body är snygg animation på Netflix, Apollo 11 är otroligt välklippt dokumentärthriller om månlandningen, The Two Popes är mycket mer underhållande än det låter, Dolemite Is My Name är en storslaget härlig comeback för Eddie Murphy, Avengers: Endgame är onekligen en effektiv blockbuster, Koko-di koko-da är sjuk men stämningsfull, Ready or Not var årets positiva överraskning, American Factory är intressant kulturkrock, Kapernaum är stark om utsatta barn, Knock Down the House är inspirerande politisk doku med AOC, Trine Dyrholm äger duken i Hjärter dam, Bränd är snyggt triangeldrama från Sydkorea, Joker är överskattad men låter och ser bra ut, Draktränaren 3 har drakvalpar, Le Mans '66 är välgjort amerikanskt drama på högvarv, Rocketman är hundra gånger bättre än Bohemian Rhapsody, Sunset är som en vacker tavla om Ungern innan första världskriget, Wild Rose är en bättre - och skotsk! - version av A Star is Born, Den siste gentlemannen ger Robert Redford ett värdigt avslut(?), Paddleton är fint om manlig vänskap, The SIsters Brothers är trevlig western, Aniara är fulsnygg men stämningsfull svensk rymdfilm, Nicole Kidman är råstark i Destroyer, The Report är fascinerande politiskt drama, Blinded by the Lights är charmigt brittisk med Springsteen-musik, Atlantics är späkromans från Senegal, The Perfection är obehagligt cellodrama. Osv etc.