Vad blir det för film?

 

Jason Bourne hade jag förvisso betydligt högre förväntningar på, men den levererade trots allt en av årets främsta actionfilmer, med spänning från start till mål. Förväntningarna kom inte från den förra filmen i serien, The Bourne Legacy med Jeremy Renner, utan från att Matt Damon nu var tillbaka som Bourne, och att Paul Greengrass återigen stod för regin. Och det märks på kvalitén. Greengrass är helt klart en av de bästa regissörerna på att skapa intensiv spänning som håller filmen igenom. Storyn är inte lika välarbetad som original-trilogin och riktigt samma engagemang finns inte. Däremot är det snygga actionsekvenser och en tillräckligt viktig förankring och dagens samhälleliga problem. Den tar sig an landskapet som uppstått efter Snowden, och styrkan i filmen ligger i balansen mellan att vara en samhällskritisk thriller och en underhållande actionfilm. Damon är återigen stabil, och Tommy Lee Jones spelar bister CIA-chef så som bara han kan! Alicia Vikander står återigen för en bra insats, och hon lyckas skapa en dualitet i en karaktär som på ytan kan framstå som enkel, men som har mer djup. Riz Ahmed även han bra! Sedan måste jag säga att jag fick lite rysningar när Mobys "Extreme Ways" drog igång mot slutet (som i de gamla filmerna). 3,5/5

 

Ghostbusters är sommarens - och troligtvis årets - mest omdebatterade film. Den har både hyllats och hatats för att de valt att göra nyversionen med bara kvinnor (ve och fasa!!!). Vissa anser till och med att den fått bättre betyg pga det i Sverige, för att vara pk. Självklart är det hela rätt larvigt, det är en viktig film för att den lyfter frågan om att merparten av storfilmerna som görs är med män i huvudrollerna, även om jag väl inte känner att just en reboot av Ghostbusters var särskilt nödvändig. Det som hållt mig förväntansfull är dock casten och regissören. Paul Feig är en av de bästa på komedi i branschen, och Melissa McCarthy två av de roligaste komikerna. Och jag tycker att de levererar en underhållande, rolig och lättsam stund i salongen, varken mer eller mindre. Kanske är den något ojämn, med lika många platta fall som roliga stunder, men på det stora hela är den klart godkänd. MVP är tveklöst SNL-profilen Kate KcKinnon, som gruppens skruvade och smått galna inslag. Chris Hemsworth står även han för en klockren insats som den dumma sekreteraren. Efter trailern var mina förväntningar rätt låga, så jag blev glatt överraskad över resultatet. 3/5

 

Star Trek Beyond var jag också något tveksam inför efter att ha sett trailers, och det kändes som ett rejält avbräck att Justin Lin ersatt J.J. Abrams som regissör. Och även om filmen inte riktigt levde upp till sina föregångare är det en klart godkänd popcornrulle! Den erbjuder såväl underhållning som action rakt igenom och mer begär jag inte av den! Storyn är kanske inte unik och filmen långt ifrån utstickande, men den har en go känsla som smittar av sig! Skådespelarna gör återigen ett gedigt jobb, även om det är lite jobbigt att se Anton Yelchins scener, efter hans tragiska dödsolycka tidigare i somras. 3/5

 

The Legend of Tarzan hade jag ännu lägre förväntningar på, det kändes som bara en i raden av medelmåttiga live-action versioner av klassiska historier/animerade filmer. Och till viss mån var det också det, men den var trots allt bättre än jag trott. Det finns en tanke bakom filmen som är betydligt bättre och mer ambitiös än slutprodukten visar, den försöker koppla kolonialiseringen till dagens flyktingproblem, men gör det inte med tillräcklig tyngd. Det känns som om David Yates vill göra mer än det matinéäventyr han gjort, men manuset håller inte riktigt och tron på de seriösa aspekterna fanns troligtvis inte hos en filmstudio som ville åt en lättillgänglig popcornrulle. Orosmoln dök upp förra året då Yates var tvungen att korta ner sitt arbete med filmens efterproduktion då hans kommande Fantastic Beasts and Where to Find Them hade högre prioritet. Och det märks att studion sopade den här lite under mattan då den inte känns så välgjord som den kunde ha varit (effekterna är undermåliga). Dock tycker ajg att filmen var underhållande och trevlig, tillräckligt för en afton på bion! Filmen floppade väl något i USA men har i Sverige gjort storsuccé, och det mycket tack vare vår barbröstade svensk Alexander Skarsgård i huvudrollen. Jag tycker han håller ihop det bra som den tystlåtne och bekymrade Tarzan. Margot Robbie övertygar i rollen som Jane, som kunde fått mer utrymme men som ändå bidrar med mycket av djupet och känslorna i filmen. Varken Christoph Waltz eller Samuel L. Jackson står för något nytt i deras roller som skurk respektive hjälpreda, standardroller som inte sticker ut på deras CV direkt. 2.5/5

 

Warcraft hade jag dock ÄNNU lägre förväntningar på, som idogen anti-dataspelsperson var jag från start inställd på att ogilla filmen. Det hjälpte inte att trailern var bland de fulaste och sämsta jag sett på år och dar. Det absolut enda som ingav någon form av hopp var att Duncan Jones (fun fact, han är son till David Bowie) regisserade, efter hans utmärkta debut Moon och spännande Source Code. Med de förväntningarna i bagaget var det svårt att bli besviken. Vilket jag inte heller blev. Filmen var ingen höjdare, men inte heller årets sämsta film. Förhandssnacket var att om man inte hade spelat eller kände till storyn skulle det vara svårt att hänga med, det blev dock inget problem, även om vissa saker kändes lite överflödiga och lämnades utan förklaring för oss oinbitna gamers, men jag antar att jag sett tillräckligt många filmer för att kunna pussla ihop handlingar utan överdrivet mycket förhandskunskap. Men filmen håller inte för det, det är ett riktigt dåligt manus, överlag rörigt och med rätt kass dialog. Skådespelet är inte konkret dåligt, mycket beror nog på manuset, men det är inte heller bra! Framförallt är effekterna usla, det ser enormt plastigt ut och ser långt ifrån så bra ut som Sagan om Ringen-filmerna som släpptes för 13-15 år sedan. Det är plastigt och overkligt och ser helt enkelt ut som ett dataspel, vilket gör att jag inte förstår meningen med filmen. Vi får helt enkelt hoppas att Jones kan komma tillbaka från det här och återgå till att göra bra filmer igen! 1.5/5

 

Suicide Squad, vad ska vi säga om den...återigen höll jag mina förväntningar låga, även om jag hade vissa förhoppningar. Efter Batman v. Superman kunde det ju knappt bli sämre för DC och Warner Brothers filmiska universum! Men tji fick jag och alla andra, för det kunde bli sämre! Förhoppningen låg i att det inte skulle bli en klassisk superhjältefilm, att de kunde göra något nytt nu när de gjorde en film om ett gäng skurkar. Men faktum är att det är precis samma skrot och korn som alla andra filmer i genren. Den påminner rätt mycket om förra årets superkalkon Fantastic Four, bara att denna är välgjord. Men röran är densamma, första delen av filmen handlar bara om att bygga upp och introducera karaktärer och sedan ska de helt plötsligt rädda världen som såklart håller på att gå under genom en ljusstråle i centrala New York (eller motsvarande stad i universumet). Det finns ingen struktur eller röd tråd. Det enda intressanta i filmen är när karaktärerna introduceras, men inte ens det görs bra nog och det är få som jag fastnar för. Det enda som lyfter filmen något är Margot Robbie som Harley Quinn, hon är magnifik. Resten av gänget känns rätt intetsägande och ingen av skådespelarna sticker ut nämnvärt. Viola Davis är väl den som närmast kan skapa intresse som Amanda Waller, som sätter ihop gruppen. Jared Letos Joker känns mest bara fel, dels verkar han ha fått många scener bortklippta, och dels så överspelar han något enormt, allt för att skapa något nytt efter Heath Ledgers perfektion i The Dark Knight. Med mer utrymme kanske han hade känts bättre. Det är knappt så att filmen känns spännande, och bara Robbie leverar i de pinsamt komiska ögonblick som ges. Den hade passat bättre som en mörkare och mer barnförbjuden film, men det var Warner Brothers för fega för, såklart. Soundtracket innehåller många bra låtar, men de känns alltför publikfriande för att kännas naturliga, det är dänga efter dänga som kläms in för att ge publiken något att glädjas åt, tyvärr fungerar det inte för mig. Filmen är den enda av sommarens alla kritikersågade filmer som trots allt tjänat bra med pengar, även om det återstår att se om den går jämnt ut i slutändan. Trots det lär WB fortsätta med sitt DC-universum, och näst på tur står Wonder Woman, som jag har haft höga förhoppningar inför, men som jag börjar undra hur det ska bli med egentligen! 1.5/5

 

Independance Day: Resurgence var trots alla ovanstående filmer den jag hade lägst förväntningar på. Vem som helst kunde fatta att det skulle bli en dålig film. Vilket när jag gick in i salongen var precis det jag ville också. På det viset levererade den sannerligen. Den är sannerligen skrattretande dålig, och frågan är om ett manus ens skrevs? Den uppfyller alla krav för en blockbuster, men gör det så dåligt det bara går i alla fall. Den är ologisk, dum och förutsägbar, med skådespel som vi inte ens ska gå in på. Det är mest folk som skriker och säger klyschiga one-liners. Alla stereotyper man kan tänka sig trycks in och är långt ifrån modern i tänket. Mer än så kanske inte behöver sägas, vill ni se något dumt och hjärndött är det värt att kolla in, vissa dagar är det trots allt det man vill åt. 1/5

 

Som tur är är sommaren snart över och hösten kommer, även om den inleds med den troligtvis urusla remaken av Ben-Hur börjar kvalitén sakta men säkert höjas. Så håll utkik här efter vad ni bör se! Sommaren har ju dock inte bara varit dålig, jag återkommer med en text om några bättre filmer så småningom!